Norsholm-Västervik-Hultsfreds Järnvägar i med- och motlut.
När det svenska stambanenätet växte fram, hamnade Kalmar län utanför. För att inte bli efter i utvecklingen, tvingades näringsliv och kommuner att på egen hand finansiera, bygga och driva enskilda järnvägar. Norsholm-Västervik-Hultsfreds Järnvägar (NVHJ) kom till i denna anda och byggdes smalspåriga för att minska anläggningskostnaden. Smalspåret blev med tiden till men för det lokala näringslivet.
När riksdagen 1939 beslutade att förstatliga flertalet enskilda banor väcktes hoppet att NVHJ-nätet skulle breddas till normalspår. Tio år senare tog SJ över bannätet och nu skulle visionerna förverkligas - men blev verkligen statsövertagandet "kronan på verket", som så många hoppats på? Handlingskraften kom småningom av sig i efterkrigstidens behovsprioritering. När norra banan öppnades normalspårig 1964 stod det samtidigt klart, att södra banan aldrig skulle breddas. Den trafikerades dock av SJ i ytterligare tjugo år och sträckan Västervik-Hultsfred blev därefter en livaktig turistjärnväg.
Boken skildrar NVHJs historia under 125 år med tonvikt på de senaste fem decennierna och med fokus på det politiska spelet kring förstatligande, breddning och nedläggning. I särskilda avsnitt behandlas aktionsgruppen Rädda Smalspårets tillkomst, den regionala järnvägstrafiken sedd ur länshuvudmannens perspektiv respektive näringslivets utveckling i Västervik. Rullande materiel vid NVHJ-banorna, framför allt under SJ-tiden, behandlas relativt utförligt. Materiel flyttades från andra delar av landet och en del byggdes nytt. 344 sidor A4, över 500 foton, kartor och ritningar.
History of the 891 mm gauge Norsholm-Västervik-Hultsfred railway with focus on the period after the nationalisation in 1949. Norsholm-Västervik was later widened and Västervik-Hulsfred is preserved. 344 pages A4, more than 500 photographs, maps and line drawsings, hb.